poppa

Jag har väl världens mysiga morfar, eller poppa som jag alltid kallat honom.
Måste bara berätta hur söt han var en gång för lite mer än 10 år sedan. På den tiden man lekte med saltdeg.

Jag och Mimmi hade stolt bakat kakor av saltdeg med mamma. Dem liknade riktiga kakor på ett ganska bra sätt, bara det att dem luktade salt och var hårda som sten.
Och poppa då som alltid ska vara så snäll tror att vi bakat på riktigt och varit riktigt värdelösa eftersom dem antagligen smakade salt rumpa eller något likande.

Men snäll som han är tuggar han i sig en och berättar hur goda dem var så jag och mimmi bjuder på ett par till. När mamma kommer har morfar hunnit trycka i sig 4-5 stycken och hon brister ut i skratt och berättar att vi bara lurat honom och frågar hur han inte märkte något. "Dem smakade lite salt" var allt han svarade

Ett av mina roligaste minnen, blir så himla glad när jag tänker på hur mycket vi skrattade!


Fan kunde det där med mode redan då, och det där med att posa var ju inte heller några större problem!

Kommentarer
Postat av: Linda

varför skriver du ett helt inlägg om din morfar när du vill skriva om mig!?

2009-10-09 @ 19:23:29
URL: http://lrudberg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0